Vattenkemi för dummies, artikel

Här diskuteras det kemi på lågnivå och hög vilket vi vill...

Moderator: Hedersmedlemmar

Skriv svar
Användarvisningsbild
averater
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 1039
Blev medlem: 16 okt 2006, 12:39
Ort: Hising Island
Kontakt:

Vattenkemi för dummies, artikel

Inlägg av averater » 26 okt 2006, 19:59

Jag har börjat på en artikel om grundläggande vattenkemi, fast vill också försöka få med "allt". som ni ser är den långt i från klar, men jag vill ha kritik på upplägg, inrikting och specifika saker (och annat om ni tänker på nått).

OBS! Har ni frågor om kemin så skriv dom någon annan stans, exempelvis i en egen tråd. (om jag nu inte skrivit fel nånstans) OBS!


EDIT1: Borde kanske denna flyttas till artikelforumet??? om nån moderator tycker det så gör det!
EDIT2: lagt till lite om kol, har tänkt utveckla biten om oorganiskt kol en del med bla hintar mot alkalinitet och KH.
EDIT3: mer om de grundläggande begreppen, och ändrat några småsaker.
EDIT4: jobbar på... la nu till info om kväve...
EDIT5: sista uppdateringen för idag. nu blev det lite fosfor, metaller samt att jag la till några rubriker.
EDIT6: lagt till om hur man höjer/sänker pH från Raven's artikel. ändrat organiskt kol, stavfel. tack Rhodebaert.
EDIT7: la till info om syre från Ravens artikel.
EDIT8: syror/baser + lite mer om oorganiskt kol
EDIT9: redox...
EDIT10: salt...
EDIT11: alkalinitet, hårdhet, stavfel. tog bort rubriken "begrepp/ordlista"
EDIT12: generell hårdhet, tack morphriz
EDIT13: ändrat i styckena joner, redoxoch några småfel...


(Vatten-) Kemi för dummies.

För grundläggande kemikunskaper rekomenderar jag att ni läser böcker, det finns massor med välskrivna sådana. Om ni inte orkar utan bara vill ha lite info så att ni kan hänga med i disskussionerna på internetforum som detta så är denna artikel tänkt för er.

Grundläggande kemi

Grundläggande om vatten
Vatten kallas ibland för H2O. att vatten kallas så beror på att en vattenmolekyl består av två väteatomer, som förkortas H, och en syreatom, som förkortas O. Sätter man ihop det blir det H*2 + O = H2O.

Atomer/Molekyler
Det finns ca 100 olika sorters atomer. Vanliga exempel är Järn, Kol, Väte och Syre. Om flera atomer sitter ihop kallas det för en molekyl. Några enkla molekyler är t.ex. vatten som består av en syreatom och två väteatomer, eller Syrgas som är två syreatomer som sitter ihop. Det finns i praktiken oändligt många olika molekyler och dom kan bli väldigt stora, t.ex. så är en kromosom en enda molekyl med många miljoner atomer som sitter ihop.

Mol
Inom kemin brukar man prata om mol istället för antal. Det beror på att en enda molekyl eller atom är så väldigt få att den inte spelar någon roll, utan man behöver kunna säga något om hur många som finns i mer normala sammanhang som till exempel hur många vattenmolekyler det finns i ett akvarie. Därför har man uppfunnit enheten mol, den funkar på samma sätt som dussin eller tjog, fast i stället för att vara 12 eller 20 så är ett mol 602300000000000000000000st, eller 6.023*10^23st. ett hundraliters akvarie innehåller ca 5500 mol vattenmolekyler eller 3312650000000000000000000000st. vist blir det lite lättare att säga 5500mol i stället för 3.31265*10^27st?

Joner
Atomer består av protoner, neutroner och elektroner. Protonerna och Neutronerna sitter i kärnan medans elektronerna sitter löst runt om kring. protonerna har positiv laddning och elektronerna negativ. Molekyler eller atomer som har olika många protoner och elektroner har altså ett överskott eller underskott av laddningar som gör att atomerna/molekylerna har en laddning och kallas då för joner. Hade de haft lika många elektroner som protoner hade deras laddningar tagit ut varandra och summan av alla laddningar hade blivit noll.

Koncentrationer
När man pratar om kemi i vatten så brukar man prata om koncentrationer. detta är på samma sätt som med saft, olika blandade saft har olika koncentrationer. Det som är intressant är inte bara hur mycket koncentrat man har utan också hur mycket vatten man blandar det med.
Så funkar det också med vatten. Om ett vatten bara innehåller lite näring så mår växterna dåligt (som blaskig saft), om vattnet har för mycket näring så är det inte heller bra (som för stark saft).
Vanliga sätt att säga hur koncentrerad något är är att säga hur många mol en liter innehåller (molar), eller hur många milligram av något som finns per kilo vatten (ppm).
Eftersom en liter vatten väger nästan exakt ett kilo och det är lätt att väga upp ämnen som man blandar i så blir ppm en smidig enhet. 1 ppm är ett milligram i varje liter vatten (egentligen i varje kilo, men det är ju nästan samma sak).
Inom de flesta moderna vetenskaper används i stället µmol/kg eftersom det då inte spelar någon roll i vilken form ett ämne är för det är ju lika många av ämnet hur som hellst, men olika former kan väga olika. dessutom mäter man per kg i stället för per liter då det blir exaktare eftersom en liter väger ju bara ungefär ett kilo.


Salt
Det finns många olika sorters salt. Det vanligaste saltet är natriumklorid som är vanligt koksalt som man har i mat. Men även kalk är ett sorts salt och det finns hur många fler som hellst. Ett salt består av minst en negativt laddad jon och minst en positivt laddad jon. I natriumklorid är natriumjonen positivt laddad och kloridjonen negativt laddad. I kalk är kalcium den positivt laddade jonen och karbonatjonerna negativt laddade.
När man löser upp ett salt i vatten delar alla jonerna upp sig och simmar runt var för sig i vattnet.
Destillerat vatten eller avjonat vatten är vatten där man har tagit bort allt salt.
Alla vatten i naturen (utom ibland regnvatten) har salt i sig. Saltvatten har mycket sötvatten lite och regnvatten jättelite eller inget. Hur mycket salt vatten innehåller kan man säga på många olika sätt som till exempel promille eller psu.
När man säger promille så säger man hur stor del av ett kilo vatten som är upplöst salt. Saltvatten innehåller 20-35promille salt.
Psu är ett annat sätt där man mäter hur mycket ström vattnet leder och räknar om det till en salthalt. Det är inte lika exakt men mycket lättare att mäta. En psu är ungefär lika med en promille.
Vilka salter som ett vatten innehåller är också av betydelse, då saltvatten innehåller massor natrium, kalcium, klorid och sulfat. Medans sötvatten har större andel av magnesium och kalium.


pH
Den enklaste definitionen på vad pH är för något är "den negativa tiologaritmen av vätejonskoncentrationen". Det låter inte jätteenkelt när det står så där men här följer en mer utförlig förklaring.
Vatten kan dela sig så att en väteatom lämnar en vattenmolekyl och hamnar på en annan vattenmolekyl i stället. När detta händer tar väteatomen inte med sig sin elektron utan den stannar kvar. Resultatet blir:
2 H2O -> OH- + H3O+
den vattenmolekylen som blev av med sin vätejon (väteatom utan en elektron) har nu en elektron mer än den har protoner, den har altså nu negativ laddning, därför skriver man ett minus efter OH. (Jag vet inte varför man skriver OH- i stället för HO-, det finns eller har i alla fall säkert funnits någon smart anledning.)
Den vattenmolekylen som fick en extra vätejon har på samma sätt blivit H3O+, då den nu har tre väteatomer och pluset för att den inte fick med sig nån elektron utan nu har en mer proton än den har elektroner.
Samma reaktion kan också gå baklänges om den där vattenmolekylen med en extra vätejon stöter på en som saknar en.

Om man släpper ner vätejoner, H+, i ett vatten kommer de direkt att fastna på första bästa vattenmolekyl och bilda en H3O+-jon. Det finns altså inga vätejoner i vatten. Hur kan man då prata om koncentrationer av något som inte finns? Vad man menar med vätejonskoncentrationen i vatten är hur mycket mer H3O+ än OH- det finns, för det är ju dom som kan ge ifrån sig eller ta upp extra vätejoner.

Om det finns väldigt många av både OH- och H3O+ så kommer dom att reagera med varandra och bilda H2O (vanligt vatten), om det inte finns någotdera så kommer vattnet automatiskt att dela upp sig så att det finns en del av båda. Hur mycket som finns beror på temperaturen, ju varmare desto mer delar sig och desto mer H3O+. Vid 25 grader Celcius så finns det 0.0000001 mol H3O+ per liter vatten, vilket som är samma sak som 10^-7 st.

Nu till den där negativa tiologaritmen! Då koncentrationen av H3O+/vätejoner kan variera vädigt mycket, från 12mol/l i koncentrerad salpetersyra till 0.00000000000001 mol/l i mättad natriumhydroxid väljer man att skriva om det till en logaritmiskt system.

Logaritmer:
Tiologaritmen av ett tal är vad man tar tio upphöjt till för att få det talet.
det finns också andra logaritmer (som 2 och e) men med ph används bara tiologaritmen.
100=10^2
10=10^1
1=10^0
0.1=10^-1
0.01=10^-2
osv

Då 1mol/l H3O+ är väldigt mycket (om man hade det i ett akvarium skulle det vara så frätande att allt liv skulle dö) utan mer normala koncentrationer är mycket lägre så tar man och gör alltihopa negativt så att man får positiva siffror.

Om ni inte fortfarande inte har en aning om vad logaritmer är så lär er bara att ett steg lägre i ph betyder att det finns 10 gånger fler H3O+ och ett steg högre i ph betyder en tiondel så många H3O+.

Höja pH (författare Raven, http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=83140)
För att höja ph kan man tillföra kalk genom att inreda med kalksten, koralsand eller snäckskal.
Man kan även lägga kalk i ett ytterfilter eller i en påse vid utblåset på innerfilter.
Kalk höjer mest vattnets hårdhet och det är därigenom svårt att säga var ph kommer hamna.
Man kan även höja ph med hjälp av bikarbonat och fördelen är då att man kan lägga sej på ett visst värde utan att det påverkas(dock påverkar kalksten positivt medans rötter påverkar ph negativt)
Bikarbonat höjer även karbonat-hårdheten vilket ger ett mer stabilt ph värde.
Man bör dock tänka på att göra ett vattenbyte innan man använder bikarbonat för att undvika att ammoniak bildas.
Bikarbonat kan köpas i matbutiker.
Bikarbonat kan höja ph till max 8.5 så överdosering är relativt ofarligt.
En tesked ca 5gr per 100L höjer KH drygt 1grad.

Sänka pH (författare Raven, http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=83140)
För att sänka ph kan rötter användas men tar tid och är svårt att hamna på en specifik nivå.
Torv kan användas för att sänka ph, det man bör tänka på är att en viss mängd kan ibland sänka ph väldigt mycke men även väldigt lite.
Torv kan även göra vattnet te-färgat.
Även Torven kan läggas i ett ytterfilter eller påse framför ytblåset på ett innerfilter.
Går även att laka ur torv i en spann/tunna bredvid akvariet och hälla i tills man når önskat värde.
Finns även andra sätt att sänka ph som till exempel saltsyra och fosforsyra.
Tillverkare som Sera har även preparat för att både höja och sänka ph, ph- och ph+ heter 2.


Syror/Baser
Olika syror har olika styrkor, det betyder inte att en viss mängd av en syra alltid blir surare är samma mängd av en svagare syra utan har bara att göra med hur lågt syran kan sänka pH om man tillsätter mycket.
En syra som har sänkt pH't har blivit av med sin vätejon och har då blivit en bas (den kan stjäla tillbaka vätejonen). Ammonium (NH4+) är därför en syra då den kan reagera med vatten (NH4+ + H2O -> NH3 + H3O+), men den reaktionen kan också gå baklänges så att ammoniak (NH3) tar tillbaka sin vätejon från vattnet och amminiak är därför en bas.
Den basen som bildas när en syra reagerat med vattnet kallas syrans "korresponderade" bas. En starkare syra släpper gärna sina vätejoner och har då en svag bas (som hellst inte tar tillbaka dom), medan en svag syra har en stark bas (som hellst har vätejoner på sig).

Starka syror/baser
De syror som kallas starka är syror som sänker pH så mycket som är möjligt. De saknar korresponderande bas (den korresponderande basen är så svag att den inte räknas).
de vanliga starka syrorna är HCl (saltsyra), HNO3(salpetersyra), H2SO4(svavelsyra).
På samma sätt fungerar det med baser. Den vanligaste starka basen är NaOH (kaustiksoda/natronlut)

Buffertar
Om man blandar en syra och dess korresponderande bas i ungefär lika koncentrationer får man en lösning som väldigt ogärna ändrar sitt pH. fär om du försöker sänka pH't så kommer vätejonerna reagera med den korresponderande basen och pH sänkt inte. Försöker man höja pH't kommer syran släppa sina vätejoner så att pH inte förändras. Detta kallas en buffert, vilket pH man kan ha med olika buffertar och hur effektiva dom är beror på vilken syra(korresponderande bas man har och hur mycket man har.


Alkalinitet
Alkalinitet är ett mått på hur mycket syra man måste hälla i innan pH't sjunker till 4,5. Det är alltså ett mått på hur mycket baser det finns som kan neutralisera syran man häller i.
Man mäter till just 4,5 för att just där har allt vätekarbonat (HCO3-) blivit kolsyra (H2CO3) och det är just vätekarbonat som är den viktigaste basen som bildar ett vattens alkalinitet.
Alkalinitet mäts oftast med µmol/kg som alltså säger hur många vätejoner som går åt för att få ner pH't i ett kilo vatten till 4,5.


Hårdhet
Hårdhet är ett äldre mått som fortfarande används. man brukar dela upp hårdheten i två delar: karbonathårdhet (KH) och Generell hårdhet (GH).

KH / Karbonathårdhet
karbonathårdhet är ett mått på hur mycket karbonater (HCO3- och CO3--) som finns i ett vatten. Eftersom karbonaterna är den viktigaste delen i alkaliniteten så säger man ofta att det är samma sak.

GH / Generell hårdhet
den andra sortens hårdhet, som ibland endast kallas hårdhet är ett mått på hur mycket kalcium och magnesium det finns i ett vatten. Egentligen även alla metaller utom alkalimetallerna (kalium, natrium...) men det är bara kalcium och magnesium som finns i några större mägnder.
Generell hårdhet kallas ibland också för totalhårdhet (TH).


Redox
Redox är en ihopsättning av orden REDuktion och OXidation. redox-reaktioner är en av de vanligaste sorterna av reaktioner. i en redoxreaktion har man två ämnen som reagerar med varandra där det ena reduceras och det andra oxideras. Vanlig eld är en redoxreaktion där veden oxideras och syret i luften reduceras.
I akvarier blir det inte så varmt att ved börjar brinna men redoxreaktioner kan ändå äga rum, ibland helt automatiskt och ibland får t.ex. bakterier hjälpa till.
I en redoxreaktion måste det finnas ett oxidationsmedel som reduceras (det andra ämnet oxideras av oxidationsmedlet), vanligast är syre, som vi människor använder för att bryta ner maten och få ut energi.
Vissa bakterier kan använda andra oxidationsmedel när syret tar slut någonstans, vanligast då är nitrat, sulfat, järn och mangan. Om bakterier använder nitrat så bildas oftast kvävgas, men det kan också bildas nitrit. Då nitrit är mycket giftigt bör man alltid skölja ur ett filter som stått still för länge då detta kan ha hänt innan man sätter på det igen.
När man mäter redox mäter man hur gärna ett ämne oxideras, vilket beror på hur mycket oxidationsmedel (syre, nitrat...) som finns. Är det hög redox betyder det att det finns mycket syre, medans ett lågt redoxvärde innebär att det kanske inte enns finns något nitrat för bakterierna att använda.
Om man har väldigt låg redox kommer det att bildas svavelväten som är lite giftiga och som luktar jätteilla.
Redox mäts i stort sett endast i bottnen då det endast är där som syrenivåerna kan bli så låga att det spelar någon roll.


Syre (författare Raven, http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=83140)
Mängden syre är av stor betydelse för akvariets funktion och fiskarnas överlevnad.
Fiskarna står för en mindre del av syreförbrukningen, det mesta förbrukas av dom nedbrytningsprocesser som finns i akvariet.
Exempelvis växtdelar och mat förbrukar syre när det ruttnar men även bakterierna som tar hand om fiskarnas avfallsprodukter behöver syre.
Man kan öka syrehalten i vattnet genom att ha god cirkulation på ytvattnet.
Luftpump kan användas men effektiviteten är begränsad då luftbubblorna har för kort kontakt med vattnet.
Växter tillför syre genom fotosyntesen där koldioxid omvandlas och syre frigörs; man bör dock tänka på att växter inte tillför syre under natten utan i praktiken förbrukar syre nattetid.
Ju varmare vattnet är ju mindre syre finns det tillgängligt och ju kallare det är ju mer syre finns tillgängligt.
Här finns tabell och mer info om vatten värme och syre.
http://www.vcnet.com/koi_net/do.html


Kol
Grovt sett så finns det två sorters kol i vatten, organiskt och oorganiskt kol. det oorganiska kolet är något av följande ämnen koldioxid, kolsyra, vätekarbonat eller karbonat. i princip alla andra ämnen med kol är organiska.

oorganiskt kol
Som skrevs ovan så finns det fyra sorters oorganiskt kol, koldioxid, kolsyra, vätekarbonat och karbonat. De har de kemiska beteckningarna CO2, H2CO3, HCO3- och CO3--. Vanligtvis så kallar man både koldioxid och kolsyra för koldioxid. Ibland sätter man ut en asterix eller stjärna för att tydliggöra det. CO2* betyder alltså både kolsyra och koldioxid tillsammans. anledningen till att man gör så är för att det är svårt och oftast meningslöst att ta reda på vad som är vad av de två ämnena.
Alla de oorganiska kolspecierna kan omvandlas till varandra automatiskt. Hur mycket som finns av var och en beror på pH, lågt pH innebär mycket CO2*, högt pH innebär mycket CO3-- och mittemellan-pH ( ph~8 ) innebär att det mesta är HCO3-.
dessa omvandlingar skrivs ofta:
CO2 + H2O <-> H2CO3
H2CO3 + H2O <-> HCO3- + H3O+
HCO3- + H2O <-> CO3-- + H3O+
Som man kan se så kan de olika delarna i oorgansikt kol både ta upp och släppa vätejoner. Oorganiskt kol fungerar altså som en buffert som hindrar pH att ändras hur som hellst.

organiskt kol
det finns hur många organiska ämnen som hellst! några vanliga grupper med ämnen är, humusämnen, fetter, kolhydrater, alkoholer och så vidare...
en del av dessa (fetterna främst) löser sig mycket dåligt i vatten utan kommer bli som en hinna på ytan. den hinnan kan lätt tas bort mha hushållspapper, då hinnan ser lite äcklig ut och då den minskar syresättningen av vattnet.
humusämnena är gul-bruna och svagt sura, det är dessa det finns mycket av i torv och eklöv.
de aldra flesta oorganiska ämnena man har mycket av i ett akvarie är ofarliga även om de kan ge oönskade effekter (hinna på ytan, förändrat ph bl.a.).
Alla organiska ämnen kan brytas ner till främnst koldioxid och vatten, hur fort detta går varierar väldigt mycket. alkoholer och sockerarter bryts ner på timmar-dagar, medans humusämnena kan finnas kvar i massor av år.


Kväve
Kväve kan finnas i många former i ett vatten som till exempel löst kvävgas, nitrat, ammonium/ammoniak, organiskt bundet kväve m.fl. Det är dock bara vissa av dess som växter kan använda och vissa av dem är ganska giftiga.
Den absolut valigaste formen av kväve är kvävgas (kemisk formel N2) som luften till 78% består av. Kvävgas är visserligen inte speciellt löslig i vatten, men eftersom det finns så mycket kommer det ändå att altid finnas en hel del kvävgas löst i vattnet. Tyvärr kan inte växterna använda kvävgas som källa till det kväve dom behöver. Däremot så kan en del bakterier göra det, bl.a. flera sorters cyanobakterier som ofta kommer i akvarier om man har för lite annat kväve.
En annan Sorts kväve är nitrat (kemisk formel NO3-) som växter lätt kan använda. Nitrat är liksom kvävgas inte giftigt om man inte överdoserar mycket. Nitrat är den sortens kväve som används i pmdd (KNO3 -> K+ + NO3-).
När organiskt material som innehåller kväve bryts ner bildas förutom nitrat också ammonium (kemisk formel NH4+) som är en annan sorts kväve. Ammonium kan också användas av växter men är giftigare än nitrat. Dessutom så ombildas ammonium till ammoniak automatiskt om pH blir för högt och ammoniak är extremt giftigt.
För att man inte ska ha ammonium i akvarier så har man filter där bakterier gör om ammonium till nitrat.
Ytterligare en sorts kväve är nitrit (kemisk formel NO2-) som är extremt giftigt, detta kan bildas om man övermatar mycket och har för litet filter. Detta gör emmellertid bakterierna i filtret om till nitrat.
Om de olika sorterna kväve (förutom kvävgas) kommer ner till en syrefri miljö (som i bottnen) så använder bakterier kvävet i stället för syre vilket resulterar i att det bildas kvävgas eller lustgas (N2O) som kommer bubbla upp och försvinna. detta är dock inte speciellt farligt utan resulterar messt i att man blir av med kväve. Vad som kan bli farligt är däremot om ett filter står still så att det där blir syrefritt, då kommer det bildas bl.a. nitrit som man sedan pumpar ut i akvariet när filtret sedan sätts på igen. Nitrit kan givetvis också bildas i bottnen men där hinner det bli nitrat innan det kommer upp ur bottnen.

Kvävecyklen (i naturen(?))
kväve från luften binds i fabrik till konstgödsel eller av bakterier (förenklat...) till växter.
detta hamnar sedan i jorden (efter nedbrytning/upplösning) som något av följande:
organiskt bundet kväve, nitrit, nitrat, ammonium/ammoniak
samtliga dessa kan sköljas ur med grundvattnet till vattendrag eller ombildas.
ombildning beror på syretillgång/redoxpotential
mycket syre/hög redox (lucker jord, ytan på jorden): allt ombildas förr eller senare till nitrat. (om de inte sköljs ur eller förutsättningarna förändras)
lite syre/låg redox (i lera, längre ner i jorden, i vattensjuka jordar): nitrat ombildas till något av följande: nitrit, ammonium, lustgas eller kvävgas
vilket beror på vad för bakterier som råkade finnas och massa andra omständigheter (krångligt/jag har ingen aning)
lustgas/kvävgas kan luftas ur och återgå till atmosfären.
förr eller senare kommer det som inte blivit gas till något vattendrag (eller grundvattnet)
där kan det funka som boost åt växter/alger om det inte är så att något annat är begränsande.
slutligen kommer kvävet till havet.
där sedimenterar en del, en del reduceras till kvävgas/lustgas och bubblar upp till atmosfären och en del tas upp från atmosfären av bakterier.


Fosfor
Fosfor finns i vatten antingen i organiskt bunden form eller som fosfat (PO4*). givetvis finns det andra former, men de finns i så obetydliga mägnder att de kan bortses från i stort sett alltid.
Fosfat kan binda till sig vätejoner (H3PO4,H2PO4-,HPO4--,PO4---) och därmed fungera som en buffert, men då normala fosfathalter är så låga behöver man sällan ta hänsyn till det utan kan se allt fosfat som en enda sort.

Fosforcykeln
Fosfor löses från berggrunden eller sprids som konstgödsel. i princip uteslutande i form av fosfat (PO4*), detta löses av vatten och sköljs slutligen ut i havet där det sedimenterar. (jämför med kvävecykeln!)


Metaller
Växter (och djur) behöver i stort sett få tillgång till alla ämnen i hela periodiska systemet, men förutom kol, syre, väte, kväve och fosfor så är behoven inte speciellt stora, dessa kallas därför ibland för microämnen (micro~lite).
av metaller är Järn en av dem som behövs mest men också en av dom med mest komplicerad vattenkemi.
Senast redigerad av 11 averater, redigerad totalt 13 gång.

Användarvisningsbild
averater
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 1039
Blev medlem: 16 okt 2006, 12:39
Ort: Hising Island
Kontakt:

åsikter???

Inlägg av averater » 27 okt 2006, 12:37

ingen som tycker något om artikeln?
saknas något?
svårighetsgrad?
är det för svårförståelig?
kan du redan allt detta och tror alla andra också kan det?
något???

Användarvisningsbild
Metalmaid
Hedersmedlem & Donator
Hedersmedlem & Donator
Inlägg: 1839
Blev medlem: 26 sep 2006, 14:49
Ort: Norra Gästrikland
Kontakt:

Inlägg av Metalmaid » 27 okt 2006, 15:18

Jobba på. Jag ska granska den i sömmarna när du börjar bli färdig med den :)

Jag är expert på konstruktiv kritik, speciellt såna gånger jag inte begriper nått ;)

Användarvisningsbild
Raven
Hedersmedlem & Donator
Hedersmedlem & Donator
Inlägg: 10854
Blev medlem: 19 sep 2006, 04:09
Ort: Norrköping
Kontakt:

Inlägg av Raven » 27 okt 2006, 20:25

finns en del info här också du kan komplettera med om du vill, det är ok om du klipper ut hela stycken också.

http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=83140
Människor kommer, människor går, PlantSwap är det enda som består!
Länkgalleri
Faktatråd om vatten
AkvarieWiki

Användarvisningsbild
Metalmaid
Hedersmedlem & Donator
Hedersmedlem & Donator
Inlägg: 1839
Blev medlem: 26 sep 2006, 14:49
Ort: Norra Gästrikland
Kontakt:

Inlägg av Metalmaid » 27 okt 2006, 21:44

Raven skrev:finns en del info här också du kan komplettera med om du vill, det är ok om du klipper ut hela stycken också.

http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=83140
Det är inte alls okej å koperiera hela stycken, aldrig aldrig rycka en tråd från sitt sammanahang, minuspoäng Raven.

Användarvisningsbild
averater
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 1039
Blev medlem: 16 okt 2006, 12:39
Ort: Hising Island
Kontakt:

Inlägg av averater » 28 okt 2006, 00:27

Metalmaid skrev:
Raven skrev:finns en del info här också du kan komplettera med om du vill, det är ok om du klipper ut hela stycken också.

http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=83140
Det är inte alls okej å koperiera hela stycken, aldrig aldrig rycka en tråd från sitt sammanahang, minuspoäng Raven.
fast i och med att det är Raven själv som skrivit det så är det enbart han som bestämmer vad jag får kopiera eller inte. Så jag tackar och bockar för det, ska läsa och se vad som skulle kunna passa in hur senare!
pluspoäng till Raven!

Användarvisningsbild
Rhodebaert
Fullvuxen planta
Fullvuxen planta
Inlägg: 144
Blev medlem: 04 okt 2006, 10:26
Ort: Lund
Kontakt:

Inlägg av Rhodebaert » 28 okt 2006, 00:53

ser ut att vara något för mig att försöka förstå. Jag hittade dock ett fel i stycket organsiskt kol. det står där oorganiskt.

Användarvisningsbild
averater
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 1039
Blev medlem: 16 okt 2006, 12:39
Ort: Hising Island
Kontakt:

Inlägg av averater » 28 okt 2006, 10:35

Rhodebaert skrev:ser ut att vara något för mig att försöka förstå. Jag hittade dock ett fel i stycket organsiskt kol. det står där oorganiskt.
Tack för upplysningen, har rättat nu.

Användarvisningsbild
averater
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 1039
Blev medlem: 16 okt 2006, 12:39
Ort: Hising Island
Kontakt:

Inlägg av averater » 28 okt 2006, 10:36

Raven skrev:finns en del info här också du kan komplettera med om du vill, det är ok om du klipper ut hela stycken också.

http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=83140
Jag har nu kopierat in några stycken.

har som du kanske ser refererat till dig och den ursprungliga tråden, vill du att det ska stå på något annat sätt så säg till.

Användarvisningsbild
peterhaack
Hedersmedlem & Donator
Hedersmedlem & Donator
Inlägg: 3706
Blev medlem: 22 aug 2006, 20:49
Ort: Skånes Fagerhult
Kontakt:

Inlägg av peterhaack » 28 okt 2006, 10:43

Ser bra ut och enkelt att förstå (tror jag =)) fixa till ordlistan och begrepp så drar jag den en runda i kopieringsapparaten och klistrar den på skärmen under artiklar =O))

Användarvisningsbild
averater
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 1039
Blev medlem: 16 okt 2006, 12:39
Ort: Hising Island
Kontakt:

Inlägg av averater » 28 okt 2006, 11:34

peterhaack skrev:Ser bra ut och enkelt att förstå (tror jag =)) fixa till ordlistan och begrepp så drar jag den en runda i kopieringsapparaten och klistrar den på skärmen under artiklar =O))
tack, jobbar på det...

Användarvisningsbild
averater
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 1039
Blev medlem: 16 okt 2006, 12:39
Ort: Hising Island
Kontakt:

Inlägg av averater » 16 nov 2006, 17:18

nu tycker jag att den ser ganska färdig ut!

ursäkta att det tog sånn tid sedan sista uppdateringen men nu så har jag iaf tagit tag i den.

morphriz
Frö
Frö
Inlägg: 4
Blev medlem: 23 jan 2007, 22:49
Ort: Karlstad
Kontakt:

Inlägg av morphriz » 23 mar 2007, 16:17

GH / (?)annan(?) hårdhet

Generell Hårdhet
//Mattias

Användarvisningsbild
averater
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 1039
Blev medlem: 16 okt 2006, 12:39
Ort: Hising Island
Kontakt:

Inlägg av averater » 23 mar 2007, 17:07

tack, har ändrat.
MVH Gustav. Min Blogg

Användarvisningsbild
averater
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 1039
Blev medlem: 16 okt 2006, 12:39
Ort: Hising Island
Kontakt:

Inlägg av averater » 13 jul 2007, 20:19

en sista? uppdatering, tycker nog inte det behövs ändras så mycket mer nu. Jag tycker nog att den ser ganska bra ut som den är även om man alltid kan skriva mer om allt.

Vart väldigt länge sedan sista uppdateringen men kanske bättre sent än aldrig.

Nu SKA (intalar mig själv) jag försöka få till något om järn.
MVH Gustav. Min Blogg

Användarvisningsbild
Gurkan
CO2 närd planta
CO2 närd planta
Inlägg: 1496
Blev medlem: 09 aug 2011, 12:57
Ort: Falun

Re: Vattenkemi för dummies, artikel

Inlägg av Gurkan » 06 nov 2013, 10:42

Mycket bra skrivet! Cudos boys.
T om jag börjar kunna begripa en smula av vattenkemi!
Våga släppa fram nörden inom dig!

84L, 324W/m2
20L, 275W/m2

Skriv svar

Återgå till "Kemi för alla"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 7 och 0 gäster