Lite olika bra kemiska förteckningar

Här diskuteras det kemi på lågnivå och hög vilket vi vill...

Moderator: Hedersmedlemmar

Låst
Användarvisningsbild
peterhaack
Admin
Admin
Inlägg: 3706
Blev medlem: 22 aug 2006, 20:49
Ort: Skånes Fagerhult
Kontakt:

Lite olika bra kemiska förteckningar

Inlägg av peterhaack » 14 okt 2006, 04:43

Hittar ni ngra fel eller vill ha in ngra andra förteckningar så skriv gärna ett PM till mig

Averater har sammanställt en lång lista i Excel format, tackar och bugar vi för. om ni tycker att listorna skall läggas upp direkt i forumet så säg till så kan det ordnas.
Ni finner filen här Ämnen



B = Bor
C = Kol
C2H5OH = Etanol
C4H6O6 = Vinsyra
C6H8O7 = Citronsyra
Ca = Kalcium
CaCO3 = KalciumKarbonat
CH2O = Formaldehyd
CH3COOH = Ättiksyra
CH3OH = Metanol
Cl = Klorid
CO = Kolmonoxid
CO2 = Koldioxid
CO3 = Karbonat
Cu = Koppar
CuSO4 = Kopparsulfat
Fe = Järn
Fe2O3 · 1,4H2O = Ferrihydrit
Fe3O4 = Magnetit
GH = Total Hårdhet
H = Väte
H2CO3 = Kolsyra
H2SO4 = Svavelsyra
H3PO4 = Fosforsyra
HCl = Saltsyra
HCO3 = Bikarbonat
HCOOH = Myrsyra
HNO3 = Salpetersyra
HOOC-COOH = Oxalsyra
K = Kalium
K2FeO4 = Kaliumferrat
K2HPO4 = kaliumfosfat dibasiskt
K2SO4 = Kaliumsulfat
KCl = Kaliumklorid
KH = Kalcium Hårdhet
KH2PO4 = Kaliumdivätefosfat
KNO3 = Kaliumnitrat
KOH = Kaliumhydroxid
Mg = Magnesium
MgSO4 = Magnesiumsulfat
MgSO4 +7H2O = Magnesiumsulfat heptahydrat/Epsomsalt
N = Nitrogen
Na = Natrium
NaCl = Natriumklorid/Bordsalt
NaHCO3 = Natriumbikarbonat
NaNO3 = Natriumnitrat
NH3 = Ammoniak
NH4 = Ammonium
NH4CO3 = Ammoniumkarbonat
NH4NO3 = Ammoniumnitrat
NO2 = Nitrit
NO3 = Nitrat
O = Syre
O2 = Syrgas
P = fosfor
pH = potential hydrogen/pondus hydrogenii -mått enhet för
surhetsgraden på vätska, där neutralt värde är 7, lägre värde är surar
och högre värde är basiskt. P står för en mattematisk term och H för vätejoner
PO4 = fosfat
S = Svavel
SO4 = sulfat
α-Fe2O3 = Hematit / ofta förkommande i tropisk jord
γ-Fe2O3 = maghemit / ofta förkommande i tropisk jord

Etylendiamintetraättiksyra: EDTA C10H16O8N2
Dietylentriaminpentaättiksyra: DPTA C14H23O10N3
Etylendiamin-di(o-hydroxyfenyl)ättiksyra: EDDHA C18H20O6N2
Hydroxy-2 etylendiamintriättiksyra: HEDDTA C10H18O7N2
Etylendiamindi(o-hydroxy p-metylfenyl)ättiksyra: EDDHMA C20H24O2N6
Etylendiamindi(5-karboxy-2-hydroxyfenyl)ättiksyra: EDDCHA C20H20O10N

DPTA. Dietylen-triamin-penta-acetat. Ersätter fosfatet i vissa tvättmedel. Bryts dock ned mycket långsamt i reningsverken.

EDTA. Etylen-diamin-tetra-acetat. Används ofta i tvättmedel som avhärdare, d v s för att undvika kalkutfällning. Ersätter i vissa fall fosfater. EDTA binder tungmetaller. Då reningsverken ej klarar av att bryta ned EDTA innebär detta att tungmetaller kan transporteras genom reningsverken och ut i naturen.

Ratio = förhållande, proportion.
Om t ex nitrathalten är 10 gånger högre än fosfathalten så har du en NO3/PO4-ratio på 10:1 ("tio till ett").
Det är nog egentligen svengelska, man ska nog egentligen säga ett NO3:PO4-förhållande på 10:1 ..

DOC = Dissolved Organic Carbon, Upplöst Organiskt kol
Dvs Humus, en del upplöst fiskbajs och sånnt, finns nån gräns på hur stora organiska partiklar/molekyler får vara för att kallas lösta och inte partiklar som simmar runt... (typ 45µm kanske eller nått, har och göra med vad för filter det finns). Oorganiskt kol räknas inte! (Oorganiskt kol = koldioxid/kolsyra, karbonat och vätekarbonat)
DOC bryts förr eller senare ner i filtert och blir då koldioxid och lite näring.
Till DOC hör en massa ämnen som en del kan vara besvärliga eller bra då dom till exempel kan binda järn som då inte syns i järntest men som gör så att växterna kan ta det järnet ändå... Andra ämnen kan göra vattnet surt (sänka pH't).

Redox
Har att göra med hur mycket oxidationsmedel det finns. Det vanligaste oxidationsmedlet är syre som alla djur använder för att andas.
Bakterier kan använda andra ämnen än syre för att andas när syret tar slut, vilket kan hända i bottnen, då främst järn(III), Nitrat, och sulfat.
Redox är ett mått på hur mycket av de bästa ämnena för bakteriernas andning som finns.
Så om det är hög redox så finns det mycket syre, är den låg finns varken syre eller kanske tom nitrat, är den jättelåg finns bara sulfat kvar och då bildas svavelväte (dåligt).
Är den lagom låg omvandlas järn(III) till järn(II) vilket är jättebra eftersom järn(III) är vanligast medans det är järn(II) som växterna vill ha!
antalet I'n har att göra med hur många elektrorner det sitter på järnatomen...

Låst

Återgå till "Kemi för alla"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst