Filtreringens ABC

Byggt nått eget? Frågor om akvarieteknik? Det som inte går under "växter" kan det skrivas om här.

Moderator: Hedersmedlemmar

Skriv svar
Användarvisningsbild
PatrikMalmo
Hedersmedlem & Donator
Hedersmedlem & Donator
Inlägg: 2479
Blev medlem: 19 nov 2007, 08:34
Ort: Malmö

Filtreringens ABC

Inlägg av PatrikMalmo » 09 feb 2011, 11:55

OBS!! Under konstruktion, bilder kommer!! För de utan tålamod finns artikeln här: http://www.redbee.se/content.php/14-Filtreringens-ABC

Denna artikel är tänkt som en genomgång av filtreringens grundläggande principer samt att belysa några olika filtermodeller. Artikeln gör inget anspråk på att täcka in allt om filtrering, men ska förhoppningsvis täcka filtreringens grunder. Artikeln är ursprungligen publicerad i Ciklidbladet nr 2/09. Därav ett visst fokus på sjöciklider.

Få ämnen är väl så omdiskuterade inom akvaristiken som filtrering, så det är möjligt att jag trampar på några ömma tår. Kanske kan det leda till en diskussion i vårt blad eller på forumet, vilket jag ser fram emot. Det är roligt att lära sig något nytt!

Jag vill inledningsvis också poängtera att jag anser att varje filtermodell har sina för- och nackdelar och att långt de flesta har minst ett användningsområde där de är fungerar bra. Saknar du någon variant av filtrering i artikeln innebär det alltså inte att jag tycker lösningen är dålig, utan mer att filterlösningen inte passar för mig. Jag utgår alltså från de filtervarianter jag själv använder mig av. Materialet har presenteras i föredragsform i Malmö på Ciklidstämman 2008, men artikeln är något utökad jämfört med föredraget.

Varför filtrerar vi?
Filtrering är svårt att definiera på ett enkelt sätt. I artikeln finns några olika förslag på hur man kan definiera filtrering, men jag tycker inte någon känns heltäckande. Den bästa definition jag hittat hittills är att filtrering ska kompensera för en avsaknad vattenvolym. Kanske behöver filtrering definieras på flera sätt parallellt med varandra.

Jag tror i vart fall att de flesta akvarister kan skriva under på att filtrering handlar om att hålla vattnet i akvariet rent. Vi filtrerar alltså för att få bort ”skiten”. Vad, mer exakt, är då ”skiten”? En viktig aspekt på detta är uppdelningen i synlig respektive osynlig ”skit”. Enligt min mening är den osynliga skiten den som skapar mest problem. Även om vattnet är klart och fint vid en första anblick kan det vara högst olämpligt för fisken.

Vad menar vi när vi säger att ett nystartat filter har ”kommit igång”? Jo, det vi pratar om är att filtret kan hantera kväve i olika former. Som akvarist är det svårt att missa begrepp som ammonium, nitrit och nitrat. Gemensamt för de ämnena är att de innehåller kväve, kemisk beteckning N. Kväve tillförs akvariet från flera håll, t ex den mat vi ger till fisken (som ju som bekant kommer ut i andra änden) samt nedbrytning av dött material som växtdelar, alger, snäckor och bakterier.

Hur hanterar filtret kväve?
Det finns flera arter bakterier som lever på kväve i olika former. Mer vetenskapligt kallas de för nitrifierande bakterier. Några lever av ammonium/ammoniak och andra lever av nitrit. Olika arter förekommer i olika miljöer, t ex i jord, i saltvatten och i sötvatten. Ett bra filter innehåller mängder med nitrifierande bakterier, men de finns även på andra ställen i akvariet (framför allt i bottenlagret). Man vet förvånansvärt lite om dessa bakterier, och det man vet är i vissa fall rätt exceptionellt för levande varelser. Till exempel lever de av ämnen som för andra levande väsen oftast är synnerligen giftiga och de växer mycket långsamt för att vara bakterier. I dessa sammanhang pratar man ofta om kvävecykeln, som visas på bild 1. Förenklat startar den med mat/dött material, och sedan kommer ammonium/ammoniak (beroende på pH), nitrit, nitrat och till sist (under vissa betingelser) kvävgas. En slutsats man kan dra av detta är att kväve kan lämna akvariet utan att vi byter vatten. Jag återkommer till det.


Bild 1: kvävecykeln, förenklat.

Nitrifieringens förutsättningar
Processen där bakterier omvandlar ammonium till nitrat kallas för nitrifiering. Den enskilt viktigaste förutsättningen för bra nitrifiering är syre. Ammonium (kemisk beteckning NH4+) oxideras i olika steg till nitrat (NO3-), vilket kräver mycket syre. Den lilla trean i NO3- innebär att nitrat innehåller tre syreatomer. Vad gäller syre så känns det befogat med en liten utvikning. I akvariet råder stor konkurrens om syret eftersom fler ämnen än kväve oxideras vid nedbrytning av dött material. Kikar vi på nedanstående kemiska beteckningar på några vanliga slutprodukter i akvariet så ser vi att det de har gemensamt är bokstaven O, som i kemisk beteckning står för just syre.

Nitrat NO3-
Fosfat PO4 3-
Sulfat SO4 2-
Järn Fe(OH)3/FeCO3

I bild två visas förenklat hur några olika ämnen förekommer i akvariet, och vart de tar vägen. En slutsats man kan dra av bilden är att balansen mellan olika ämnen i akvariet med tiden kommer att förskjutas. En viktig förskjutning är den mellan kväve och fosfor. Kvävet kan lämna akvariet som kvävgas, medan fosfor stannar i akvariet (oftast i botten). Förskjutningen av kväve/fosforbalansen kan leda till blågrönalger – dessa frodas oftast när fosforhalterna ökar i relation till kvävet. Olika obalanser mellan ämnen motverkas genom vattenbyten och slamsugning av akvariet – vattenbyte handlar därmed om betydligt fler faktorer än att bli av med nitrat.

Ytterligare en slutsats man kan dra av bilden är att botten innehåller en hel del olika ämnen, oftast i betydligt högre koncentrationer än i vattenkolumnen. Därifrån kommer rådet att man ska hantera botten varsamt – rör man runt i den och virvlar upp smutsen, är sannolikheten stor att man får algproblem, eftersom tidigare bundna ämnen då återigen löses upp i vattnet (och därmed i större utsträckning blir tillgängliga för främst alger). Jag är av den åsikten att botten har mycket stor betydelse i ett akvarium och bör hanteras med varsamhet. En försiktig slamsugning då och då är det enda som behövs - i övrigt är det klokt att lämna botten ifred.


Bild 2, olika ämnens vägar i akvariet (starkt förenklat).

Åter till syrehalten. Ett bra sätt att uppnå en hög syrehalt är god vattencirkulation. Ju oftare hela vattenvolymen är i kontakt med ytan (där gasutbytet mellan luft och vatten sker), desto högre blir syrehalten. Att använda en luftpump och syresten ger visserligen också mer syre, men är inte lika effektivt som en god vattencirkulation. Bubblorna i sig ger inte särdeles mycket mer syre till vattnet, syre tillförs främst på grund av cirkulationen som skapas av strömmen med bubblor.

Bakterierna använder koldioxid/karbonater som kolkälla och trivs bäst i pH mellan 7,5-8 samt i temperaturer mellan 25-30 grader celcius. För de som håller sjöciklider är detta glädjande, eftersom bakterierna är effektivare i de pH-värden och temperaturer man oftast har till dessa fiskar. Det viktiga för sjöciklidfolket är att se till att hålla en hög syrehalt, vilket de flesta får per automatik med den kraftiga vattencirkulation de har i akvariet. Stabila vattenvärden gynnar bakterierna (och missgynnar algerna). I pH-värden under sju minskar nitrifieringen betydligt, och enligt somliga avstannar den i princip helt vid pH sex. Oavsett hur det förhåller sig med den saken finns det filtreringslösningar även för akvarier med låga pH-värden, något jag återkommer till.

För att sammanfatta vad man behöver komma ihåg för att få bra nitrifiering, så är man på rätt väg om man har hög syrehalt, ett KH på minst tre (och därmed ett pH över sju), en temperatur på 25 grader samt rengör filtret regelbundet.

Olika former av filtrering
Ett vanligt sätt att beskriva filtrering i olika former är att dela in den i mekanisk, biologisk, kemisk samt övrig filtrering. Dessa filterformer går oftast in i varandra, och det finns även filtervarianter som är svåra att passa in i denna definition (därav kategorin ”övrig filtrering”).

Mekanisk filtrering handlar kort och gott om att på enklast möjliga sätt samla skit, som sedan lätt kan avlägsnas ur akvariet. Många filtervarianter har denna funktion, från ytterfilter till innerfilter – de flesta kloggar förr eller senare igen med skit, och behöver då göras rent. För de som använder ytterfilter är en effektiv mekanisk filterlösning att sätta ett förfilter på insuget till filtret. Detta görs enkelt i form av en bit blå filtermatta. Man tar en lagom stor bit, gör ett hål i den och sätter den på insuget. Detta förfilter samlar mycket av den grova skiten som åker runt i akvariet och kan göras rent ofta, utan att den biologiska filtreringen inne i filtret störs. En enkel variant är att ha två likadana förfilter, och vid vattenbyte skiftar man helt enkelt förfilter. Fördelen med detta är att själva ytterfiltret inte behöver rengöras speciellt ofta. Osmosfilter, som används för att få i princip helt rent vatten (kopplas till kranen), hör också till de mekaniska filtren.

Biologisk filtrering handlar om att låta naturen arbeta för dig. Man syftar på att främst olika arter bakterier bryter ned eller omvandlar skadliga ämnen i akvariet till mindre skadliga ämnen. Förutsättningarna för en bra biologisk filtrering har gåtts igenom ovan, det är främst nitrifieringen man syftar på i denna form av filtrering. Några verkligt effektiva former av biologisk filtrering är olika former av fluidized bed-filter, droppfilter samt roterande filter. Generellt sett behöver dock inte genomsnittsakvaristen dessa filterformer, de är mer avsedda för fiskuppfödning i akvarier med mycket stor fiskbelastning – de flesta vanligt förekommande filter på marknaden räcker gott och väl till det normala akvariet. Jag anser att man även kan räkna in växter i den biologiska filtreringen, då de kan göra en avsevärd skillnad för vattenkvaliteten.

Kemisk filtrering handlar om att använda olika material som byter ut skadliga ämnen mot mindre skadliga ämnen. Exempel på detta är olika former av filtermaterial som har så kallad jonbytarfunktion eller absorberar olika ämnen. Zeolit är ett filtermaterial som binder mängder med skadliga ämnen, och ersätter dessa med natriumklorid (dvs vanligt koksalt). Zeolit kan regenereras genom att läggas i blöt i just en koksaltlösning. Även aktivt kol förs till denna kategori, då det absorberar många ämnen (men till skillnad från zeolit inte avger dem igen). Aktivt kol är inte aktivt särskilt länge och måste bytas med jämna mellanrum. Jag rekommenderar inte att man filtrerar konstant över aktivt kol, då det även absorberar ämnen som är till nytta i akvariet (t ex organiska föreningar som i lagom mängd kan göra stor nytta i akvariet).

Övrig filtrering omfattar bland annat UV-C filter, som dödar bakterier/alger med ljus, eller torvfiltrering där man tillsätter önskade ämnen till akvariet.

Några olika filter i praktiken
Ytterligare ett sätt att se på filtrering är att skilja mellan luftdrivna respektive motordrivna filter. Är man petig får väl även luftdrivna filter räknas till de motordrivna, eftersom det krävs åtminstone en motordriven pump - men nu gör jag i alla fall den indelningen. Jag är personligen mycket glad för olika former av luftdrivna filter, vilket hänger samman med att jag har en odlingslokal. Luftdrivna filter är oslagbart om man behöver många filter till liten driftskostnad. Nedan följer en liten genomgång av några olika filtervarianter i praktiken.

Luftdrivna filter
Tetra Billi-varianter. Dessa är bland de filter jag använder mest. Grundprincipen är mycket enkelt, luft flyttar vatten i ett rör, och vatten går därmed in i en skumgummipatron där filtreringen sker. Till deras fördelar hör lång drifttid utan rengöring, stor biologisk filterkapacitet samt att yngel inte sugs in i dem. Yngel hittar dessutom en del mat på ytan av dem, och de går lätt att ordna till i storlek så att de även får plats i ett litet akvarium. Vid rengöring håller de kvar skiten mycket bra, det blir inte särskilt mycket som rinner ur filtret ner i akvariet när man lyfter dem för rengöring.


Bild 3, tetra billi-variant.


Bild 4, tetra billi-variant.

”Den tjocka blå filtermattan”. Denna filterlösning använder jag inte själv längre, då jag tycker nackdelarna är för stora. Jag vill ändå kommentera den eftersom så många använder dem i odlingsakvarier. Grundprincipen är en 5-10 cm tjock blå filtermatta som man kapar till så att den passar över en hel kortsida av akvariet. Sedan installerar man luftdrivna vp-rör som gör att vatten pumpas från baksidan av kammaren ut i akvariet. I små akvarier kan lösningen vara bra – dessa filter har en mycket stor filteryta, och generellt en mycket god biologisk filtrering. I större akvarier har de enligt mig dock den stora nackdelen att när de väl ska göras rent så är det ett arbete som kräver mer än en person. En filtermatta med måtten 60x60x10 cm väger helt enkelt en hel del, och det blir både skit kvar i akvariet samt en hel del vatten på golvet. Själva rengöringen är också bökig, stora mattor innehåller mycket skit och det är mycket jobb att göra rent dem.

En enkel förbättring av denna typ av filter är att ”så” filtret med en liten räka, Hyallella azteca. Dessa räkor kommer att etablera sig i filtermattan och hjälpa till att hålla den ren. Med denna lösning borde man kunna köra ”den tjocka blå” i mycket lång tid utan underhåll (har inte testat detta själv, men har sett lösningen hos andra). Eventuella rymmare som tar sig ut i akvariet blir ett välkommet fodertillskott till fisken. Det enda som krävs är lite fler eller större vattenbyten – bara för att skiten inte syns så innebär det inte att den inte finns.

Bild 5, Hyallella azteca.

Det finns dock en del andra varianter med den blå filtermattan som jag använder. Bild 6 visar en variant som jag tycker är lättskött. Den funkar otroligt bra som skitsamlare och släpper inte ifrån sig skiten när det ska göras rent. Man använder en väl rengjord plastburk, lägger ett lager grus i botten som tyngd, kapar till en bit filtermatta och installerar ett vp-rör att köra luften igenom.

Bild 6, variant på filter med blå filtermatta.

JBF (Jäkligt Bra Filter) Detta är en egenkonstruerad filtervariant som enligt mina erfarenheter är hittills oöverträffad på flera områden. Som många andra lösningar kom jag på idén av en ren slump.

Jag har några mindre akvarium där jag håller Hyallella azteca. I varje akvarium jag odlar dem i och inte har filter, så kommer det förr eller senare grönvatten. Räkorna verkar inte ta någon som helst skada av detta, tvärtom verkar det gynna dem, så jag har inte brytt mig om det. För att lätt kunna mata med räkorna har jag stoppat ner några tunna bitar blå filtermatta i varje akvarium. Räkorna sätter sig där och följer med ut när man lyfter upp mattan. Mattan doppas sedan i det akvarium där jag vill mata, räkorna släpper och man lägger tillbaks mattan i räkakvariet. Av rent slarv och brist på tid så blev en av dessa matningsmattor liggandes i strömmen av bubblor från den syresten jag hade i akvariet. På några veckor försvann grönvattnet, vilket fick mig att fundera kring vad som hänt.


Bild 7, ”misstaget” som ledde till JBF

Min slutsats blev att bubblorna från syrestenen måste ha ökat syrehalten i filtermattan så att de nitrifierande bakterierna fick betydligt bättre förhållanden. I och med detta har de kunnat hantera kvävet bättre, vilket gav resultatet att grönvattnet försvann. Upplagt för experiment alltså.
De första JBF:en gjorde jag av PET-flaskor där jag kapade av toppen samt borrade en mängd små hål strax ovanför botten samt ett stort hål undertill (för att enklare få in filtermaterialet). Underst lade jag en tillskuren bit av blå filtermatta, över det ett lager grus, över det ett lager med småbitar av filtermatta och till sist satte jag ytterligare en tillskuren rund bit filtermatta på toppen för att hålla allt på plats. Inuti sattes en syresten längst ner. Bild på en principskiss finns lägre ned.

Bild 8, litet JBF i funktion.


Bild 9, större JBF i funktion.

JBF har till fullo motsvarat mina förväntningar. De har en mycket god biologisk filtrering, vilket jag är övertygad om förklaras av den höga syrehalten i filtermaterialet. De är däremot inte särskilt bra skitsamlare, vilket jag ser som en klar fördel – de behöver mycket liten tid för underhåll. När de väl ska rengöras kopplar man helt enkelt loss dem och ”backspolar” dem genom några dopp i en hink med akvarievatten. Utöver detta är de billiga att tillverka (även om det tar lite tid) och kan lätt anpassas efter storleken på akvariet. Små yngel går rakt igenom dem, men kan skadas av luftströmmen. Jag har ännu inte provat det, men det borde gå att hindra små yngel att sugas in i filtret genom att sätta ett förfilter i form av en ring av finporigt skumgummi runt nederdelen av filtret (där insugshålen är). En nackdel är att även snäckor kommer in i filtret, så bekämpning av snäckor går långsammare i akvarium med JBF. Störs man inte av snäckorna så hjälper de till att rengöra filtret.

Bild 8 och 9 visar ett litet och ett större JBF i funktion. Med lite mer erfarenhet har jag märkt att det blir mer flås de större filtren om man kapar toppen av flaskan en bit ned, så att öppningen uppåt blir 6-7 cm. Bild 10 visar en principskiss av ett JBF. Man kan säga att de funkar lite som ett omvänt droppfilter – luften motsvarar dropparna, fast det går på andra hållet, dvs uppåt.


Bild 10, principskiss, JBF

Motordrivna filtervarianter
Här finns en mängd filtervarianter representerade, från innerfilter till ytterfilter, från filter till små akvarier till filter för odlingsanläggningar med mycket kraftig fiskbelastning. Jag går inte igenom alla varianter, utan tar mest upp sådana som fått mig att tänka till och som gett mig inspiration.

De vanligaste filtren i våra akvarium i dagsläget torde vara ett motordrivet innerfilter. Dessa är fullt tillräckliga för det normala akvariet i vardagsrummet. De flesta av dem har bra biologisk filtrering och är bra skitsamlare. Rengöring sker när man ser att genomströmningen minskar. Som alternativ i en odlingslokal är de dock sämre, eftersom driftskostnaden blir alldeles för hög med sådana filter i varje akvarium samt att skötseln av dem tar alldeles för mycket tid. De kräver noggrannare skötsel/rengöring än de flesta luftdrivna filter.

En annan vanlig filtermodell hos hobbyakvaristen är ytterfilter av typen Eheim, där filterbehållaren står utanför akvariet och insug/utsug hanteras med slangar kopplade till akvarierna. De fördelar dessa filter har är att insug/utsug kan döljas betydligt enklare än ett innerfilter, man kan trixa med olika filtermaterial och med ett enkelt förfilter på insuget (se ovan) går det långt mellan rengöringen. De har bra biologisk filterkapacitet och är bra som skitsamlare. Nackdelar är att de kan börja läcka samt att när man väl ska rengöra dem kan det bli en del slabbande med vatten. Jag rekommenderar egentligen bara ett enda märke när det gäller ytterfilter, och det är Eheim. Alla andra tillverkare har en bra bit kvar till den driftssäkerhet och enkelhet i skötseln som Eheim har. De är väl värda de extra pengar de kostar.

De motordrivna filter som jag främst har intresserat mig för är droppfilter, fluidized bed samt roterande filter. Alla är kanske inte helt lämpade för hemmaakvaristen, men en del kan göra stor skillnad även där. För den som vill undersöka sluga och bra filterlösningar för hemmaakvariet, så rekommenderar jag varmt att spana på vad saltvattensakvaristerna håller på med. De har helt enkelt kommit mycket längre på filtersidan än sötvattensakvaristerna, eftersom de djur de håller kräver en bättre vattenkvalitet. Även i ett sötvattensakvarium i vardagsrummet är det rätt enkelt att installera t ex ett roterande filter eller ett litet droppfilter om man bara tänker efter lite innan man kör igång.

Ett droppfilter kan vara allt från ganska litet till mycket stort. En viss fallhöjd krävs dock alltid, annars är fungerar filtret ungefär som vilket annat innerfilter som helst. Principen är att man pumpar upp vatten till toppen av ett ”torn”, som i sin tur är fyllt med filtermaterial. Vattnet får sedan rinna ner genom tornet, för att så samlas upp i en sump i botten, och till sist pumpas tillbaka till akvariet. Filtret fungerar bättre ju mer snurr det är på vattnet – ett bättre namn kanske skulle vara forsfilter. Ett av de vassaste droppfilter jag sett fanns att beskåda i en akvarieaffär i Hustinx, Belgien (se bild 11). Konstruktören hade tänkt efter mycket noggrant, och byggt därefter. Trots att ett droppfilter är i princip underhållsfritt, så fanns möjligheten att kontrollera, rengöra eller byta ut filtermaterialet – utan att behöva stanna filtret.


Bild 11, fett droppfilter, Hustinx, Belgien

Vatten rinner från rören överst i glasskåpen och sedan ner genom plastbackarna, som är fyllda med olika filtermaterial. Vill man göra något med filtret, öppnar man bara dörrarna och ordnar det man vill (backarna låg på glaslister och kunde enkelt dras ut vid behov). Filtret kan alltså skötas utan att det stängs av. Mycket bra tänkt, och mycket bra byggt – en enorm filterkapacitet på liten yta (det får tilläggas att filtret på bilden servade ca 60-70 akvarier på ca 100-200 liter med mestadels discus). Ett filter i denna storlek är därmed i överkant för hemmaakvaristen, men för de med odlingslokal som vill ha ett sammanhängande system är det ett alternativ.

Ett litet droppfilter går dock rätt enkelt att konstruera i en hörna av akvariet. Man siliconar en glasskiva så att hörnet avgränsas, sätter en liten powerhead i botten och fyller hörnan med t ex biobollar. Överst lägger man en utskuren triangel med borrade hål i, som sluter tätt mot den limmade glasskivan. När filtret körs igång kommer vatten att pumpas ut från hörnan, vattenvolymen i akvariet ökar och det börjar rinna över tillbaks i filtret. Lite trixande med pumpen krävs, så att den inte suger hela hörnan torr innan vattenflödet även går åt andra hållet. Vill man ha en större filterlösning kan den limmade hörnan borras i botten, en ventil limmas in i hålet och vattnet ledas ner i en sump under akvariet. Den lösningen blir mer som ett överdimensionerat ytterfilter. Det jag skrivit ovan är inte menat som en uppmaning att genast kasta sig över ett sådant projekt – det man först och främst ska tänka på är vilken filterlösning mina fiskar kräver. Oftast funkar det utmärkt med enklare filterlösningar, och man slipper arbetet med att installera ett filter som är kraftigt överdimensionerat. För den som vill ha stor fiskbelastning kan lösningen vara värd att fundera på, men knappast annars.

Ett mindre droppfilter ovanför en filtersump visas på bild 12. Även denna lösning är fotograferad i Hustinx, samt är mycket genomtänkt i utförandet. Vattnet kommer in i det grå PVC-röret överst i mitten av bilden och sprids över biobollarna genom en roterande anordning i PVC (går att köpa i välsorterade akvariebutiker). Vattnet går sedan ner i kammaren längst till vänster i bilden, och slussas sedan mot höger, för att till sist pumpas upp i akvariet igen. Även detta filter går att arbeta med när det är i drift.

Bild 12, droppfilter och filtersump, Hustinx, Belgien. Notera sumpens konstruktion med slussar mellan varje fack, så att vattnet efter att ha passerat ett fack pressas upp mot ytan för syresättning, innan det strömmar in i nästa fack.

Fluidized bed-filter bygger på att man använder ett filtermaterial som sätts i rörelse när man pumpar vatten genom det. Det vanligaste filtermaterialet är sand, men det finns flera exempel där man använder flytande filtermaterial och pumpar vattnet åt andra hållet. En stor fördel med fluidized bed-filter är att de har en mycket stor kapacitet i relation till sin storlek samt att de inte verkar så känsliga för ett strömavbrott – nitrifieringen kommer snabbt igång efter att filtret stått still. De ska även vara bra på att hålla bakteriemängden på rätt nivå, dvs ökar belastningen i akvariet så ökar även antalet bakterier snabbt.



Bild 13, fluidized bed, principskiss. Bilden visar ett filter konstruerat med flytande filtermaterial. Vattnet kommer i detta fallet in ovanifrån, sätter filtermaterialet i rörelse och passerar ut nederst i filtret. Används sand som filtermaterial går vattenströmmen omvänt.

Fluidised bed-filter har mycket god biologisk filtrering och är i princip underhållsfria. När filtermaterialet sätts i rörelse av vattnet, så gör rörelsen att filtermaterialet konstant rengör sig självt eftersom det hela tiden nöts mot sig självt. Ett fluidized bed-filter kan vara allt från ganska litet till mycket stort, beroende på behov. En nackdel är att de inte är helt enkla att konstruera själv, men har man inte tummen mitt i handen och väljer rätt material är problemen klart överstigliga. Bild 14 visar ett av de filter jag byggt enligt fluidized bed-principen.

Bild 14, egenkonstruerat fluidized bed-filter.

Överst sitter en powerhead som pumpar ned vatten till botten av en PET-flaska. Flaskan är till ca en tredjedel fylld med finkornig sand (ca 1mm i diameter, sand med mindre diameter är bättre). När vattnet passerat sanden går det upp till toppen av filtret och ut genom det böjda vp-röret. När powerheaden slås på, så lyfter vattencirkulationen sanden så att ca två tredjedelar av flaskan är fylld med virvlande sand. Det gröna under powerheaden är en ventil för att kontrollera hur mycket vatten som cirkulerar i filtret – blir cirkulationen för stark så blåser sanden ut i akvariet. En fascinerande egenskap hos dessa filter är att man faktiskt kan ”se” hur och när de arbetar. Bild 15 visar samma filter strax efter matning. Gulfärgningen av den normalt sett vita sanden är ämnen som filtret jobbar på att bryta ner.


Bild 15, fluidized bed-filter strax efter matning.

Jag rekommenderar varmt att experimentera med fluidized bed-filter i olika varianter. Tillverkar man dem i rätt storlek kan de enkelt döljas bakom t ex en BTN-bakgrund och man behöver alltså inte borra i akvariet för att köra ett sådant filter. Jag rekommenderar däremot INTE att använda PET-flaskor i sådana experiment. Mina filter fungerade utmärkt under några månader, men sandens konstanta nötning mot PET-flaskan gjorde att det rätt snabbt gick hål på den. Kraftigare material som t ex genomskinlig PVC är betydligt bättre. Höga och smala filter fungerar bäst, rör på ca 5 cm i diameter är bra. Har man redan en filterlösning man är nöjd med går det ofta att koppla på ett fluidized bed till det befintliga filtret.

Den sista filterform jag tänker beröra kring motordrivna filter är de roterande filtren. Dessa har en mycket god biologisk filterkapacitet och samlar i princip ingen som helst skit. Detta borde göra dem underhållsfria, och det stämmer så länge man inte har snäckor i akvariet. Snäckor har en fantastisk förmåga att krypa in på olika ställen, och har många gånger ställt till problem för mig med denna filtervariant (snäckorna fastnar i kugghjulen som driver filtret, vilket gör att det stannar). Har man inte snäckor i akvariet är den dock utmärkt – den kräver dessutom ingen extra motor utöver de filter man har i akvariet. Bild 16 visar ett roterande filter, samt var vattennivån normalt sett går.

Bild 16, roterande filter, kopplat på en Fluval 4.

Fördelarna med ett roterande filter är många, framför allt för hemmaakvaristen. En del av filtret är alltid ovanför vattenytan, vilket ger bakterierna bra med syre, som i sin tur garanterar bra nitrifiering. Det samlar nästan ingen skit, eftersom det är frikopplat från all mekanisk filtrering – man behöver därmed nästan aldrig rengöra det. Det behöver ingen ytterligare kraft än den som levereras genom den befintliga filterlösningen (går att koppla på både innerfilter och utblåset till ytterfilter). En eventuell nackdel är att det är svårt att dölja, men med lite trixande bör det gå att ordna bakom t ex en BTN-bakgrund.

Påståendet
Det finns ett påstående som jag nästan blivit allergisk mot när det handlar om filtrering. Det framförs i många olika sammanhang, och i långt de flesta fall reser jag ragg när jag hör det:
”Det här filtret är så bra för det behöver aldrig göras rent”.
Detta påstående kopplas många gånger ihop med helt normala filter som är helt normala skitsamlare. Mina argument mot detta påstående är att allt som stoppas ned i akvariet behöver tas omhand på något sätt samt att det vid all nedbrytning av material råder en syrekonkurrens mellan olika bakterier. I ett kraftigt nedsmutsat filter kan andra bakterier konkurrera ut de nitrifierande bakterierna.

Ett normalt skitsamlande filter behöver helt enkelt göras rent med jämna mellanrum och man behöver genomföra regelbundna vattenbyten (ta bort den osynliga skiten). Den mat man ger fisken försvinner inte ur akvariet bara för att den inte syns. Den fortsätter att belasta akvariet. Har man mycket fisk och därmed matar mycket, så ökar belastningen. Tar man inte bort lika mycket ämnen som man stoppar ned i akvariet brukar man få problem i det långa loppet.

Jag har tidigare benämnt en del filter som i princip underhållsfria. Det är de också, i och med att man inte behöver rengöra dem alls, eller att det kan gå mycket långa intervaller mellan rengöringen. Vad dessa filter gör är att de snabbt bryter ned synlig skit till osynlig skit, samt omvandlar osynlig skadlig skit till osynlig mindre skadlig skit. Skiten är likväl kvar i akvariet, och därmed krävs det regelbundna vattenbyten/slamsugning för att avlägsna den. Så enkelt ser jag det.

Filterskötsel
Hur ska man då sköta sina filter? Den frågan är svårare att besvara än man kan tro. Filterskötsel handlar först och främst om att ge de nitrifierande bakterierna bra förhållanden. Utöver det så handlar det om vilken filterlösning man väljer, hur filtret är dimensionerat i relation till fiskbelastningen, vilken fiskbelastning man har samt vilka vattenvärden man har, för att nämna några parametrar. Generellt kan man säga att det är bra att sköta sina filter regelbundet. Då glömmer man inte bort det. Ett klassiskt råd om när man ska rengöra sina filter, är att INTE göra det i samband med vattenbyte. Tanken bakom detta är att ”släta ut” svängningarna i olika vattenvärden. Byter man vatten och rengör filtret vid olika tidpunkter bör svängningarna bli mindre. Jag håller med om resonemanget, men praktiserar inte detta råd själv – jag överlåter till läsaren att använda rådet efter behov. Personligen gör jag rent mina filter i en hink med akvarievatten. På så sätt överlever många av de nitrifierande bakterierna, och filtret hämtar sig snabbt. Jag har också rätt bra koll på mina filter, och brukar rengöra dem när jag ser att genomströmningen i filtret har minskat. Detta kan ta ett tag att lära sig, men sitter det väl där är det enkelt att avgöra om filtret behöver rengöras eller inte.

Ytterligare en aspekt på rengöring av filter är att det råder konkurrens om platsen i akvariet. Det finns ett otal andra bakterier än de nitrifierande som om tillfälle ges tar över nitrifierarnas plats, rent bokstavligt. I ett starkt belastat akvarium med dåligt skötta filter kan filtret mycket väl innehålla fler andra bakterier än de nitrifierande. I tungt belastade akvarier blir därmed rengöringen av filtret extra viktig.

Efter dessa något sura stycken, så ska vi ge en öppning och fokusera på…

Det perfekta filtret – finns det?
Till att börja med kan man ställa sig frågan vad ett bra filter egentligen är? Vi listar en del punkter från tidigare, och lägger till några bonuspunkter.
Ett bra filter:

• Ska slå mot kvävecykeln – främst ammonium.
• Ska även slå mot fosfor och tungmetaller.
• Ska vara lättskött och aldrig behöva rengöras.
• Ska vara billigt och snyggt.
• Ska kunna föröka sig!!
• Ska gå att tjäna pengar på!!

Det här låter väl ändå lite för bra för att vara sant? Kan sådana filter faktiskt finnas i verkligheten? Jo, de finns faktiskt. Bild 17 visar ett par sådana filter i praktiken.

Bild 17, det perfekta filtret – flytormbunke och Limnobium

Växter har alla de egenskaper som listades ovan, och en hel del filterlösningar till stora anläggningar bygger just på användandet av växter eller alger som vattenrenare. Vissa växter som t ex flytormbunken (Ceratopteris cornuta) eller Hornsärv (Ceratophyllum demersum) har egenskaperna i så rikt mått att man till och med kan behöva tillsätta en del av de ämnen man normalt sett byter vatten för att få bort. För att rena vattnet rekommenderar jag i första hand flytväxter. Just flytväxter har egenskapen att de kan ta upp kol från luftens koldioxid, och kan därmed växa mycket bra i de flesta akvarium. En verkligt extrem vattenrenare är den vanliga andmaten. Några nackdelar med den är att den dels äts begärligt av en del fiskar, dels är så liten att den lätt fastnar i filter, rör med mera och dels är näst intill omöjlig att bli av med när den väl är etablerad i akvariet. I en avgränsad del av en sump kan den oftast hanteras bra och göra stor nytta.

För att visa vilken kapacitet växter kan ha att ta upp olika ämnen så visar bild 18 samma flytormbunke som bild 17, men det har gått en månad efter första fotografiet. Bild 19 visar slutförvaringen av flytormbunken – där försvann en hel del skadliga ämnen ur akvariet utan vattenbyte. Jag menar dock inte att växter ersätter vattenbyten – som jag nämnt tidigare har vattenbyte betydelse i många andra avseenden också, så dessa skall skötas som vanligt. Om man nu någon gång har tidsbrist eller slarvar, så ger dock växter en säkerhetsmarginal. Fisken tar betydligt mindre skada (om ens någon) om man hoppar över ett vattenbyte i ett akvarium med växter än utan växter.

Tidigare har jag nämnt att det kan vara svårt att hitta bra filterlösningar för akvarium med pH under sju, eftersom de nitrifierande bakterierna inte trivs under sådana förhållanden. I sådana akvarium utgör växter en ypperlig filtrering, då de i flesta fall växer betydligt bättre i surare vatten (många näringsämnen förekommer i en för växterna mer tillgänglig form i pH under sju).

Bild 18, flytormbunke, en månad senare.


Bild 19, flytormbunke, slutförvaring.

Jag har hört många argument mot att hålla växter, vilket förvånar mig med tanke på den nytta de gör i akvariet. Enligt mig går fiskar och växter hand i hand. Jag kommenterar tre vanliga argument nedan.

”Jag har provat växter innan, och de bara dör för mig.”
Jag vet att det finns många som inte tror sig om att kunna klara växter i akvariet, men det finns flera enkla växter man kan prova, t ex Vallisneria, flytormbunke och hornsärv. Med bara den allra minsta tur kommer dessa växter att ta sig och förbättra balansen i akvariet. Växterna ovan lämnas också ofta ifred av många fiskar, framför allt hornsärven.

”Mina fiskar ser alla växter som sallad. Jag har redan provat de växter du nämner, och de blev uppätna allihop.”
Koppla då ihop två akvarium eller sätt in en filtersump och kör växterna där. Växter ger så pass många fördelar att dessa alternativ är väl värda att fundera kring. Jag är förvånad över att inte fler sjöciklidfantaster använder sig av lösningen att koppla ihop två akvarium – dels förbättras fiskarnas trivsel och dels kan man få lite extra inkomster genom växterna. Eller varför inte stoppa ned några regnbågsfiskar i ”filterakvariet” – många arter regnbågar trivs vid samma vattenvärden som sjöciklider, och chansen är stor att man får en del yngel utan att göra någonting alls.

”Växter är inte biotopriktigt i ett sjöciklidakvarium!”
Många arter sjöciklider förekommer faktiskt bland växter även i sjöarna. Dessutom, ska akvariet vara biotopriktigt så torde en bra vattenkvalitet vara värd att eftersträva – växter förbättrar definitivt vattenkvaliteten. Som nämnts ovan kan man också koppla ihop två akvarier så att det ena blir fullt biotopriktigt och det andra fungerar som filter.

En annan sak som kan vara bra att tänka på med växter är att de är konkurrenter till filterbakterierna. Bägge är beroende av samma ämnen för att växa och frodas. Tar man därmed bort mycket växtmassa på en gång så kan filtret behöva en viss tid på sig för att komma upp i kapacitet igen.


Referenser

Böcker
Adey, Walter H.; Loveland, Karen “Dynamic aquaria – building living ecosystems”, Second edition 1998, Academic press, ISBN-13:978-0-12-043792-4
Stratton, Richard F. “Aquarium filtration”, T.F.H. Publications, Inc., ISBN:0-7938-0407-8 (rekommenderas ej, enbart små godbitar i den).
Walstad, Diana L., “The ecology of the planted aquarium”, Second edition, 2003, Echinodorus publishing, ISBN: 0-9673773-1-5

Artiklar
Burrel Paul C., Phalen Carol M., and Hovanec Timothy A. “Identification of Bacteria Responsible for Ammonia Oxidation in Freshwater Aquaria”. Applied and Environmental Microbiology, Dec. 2001, p. 5791-5800
Hovanec, T. A. and E. F. DeLong. 1996. “Comparative Analysis of Nitrifying Bacteria Associated with Freshwater and Marine Aquaria”. Applied and Environmental Microbiology Vol. 62, No. 8: 2888-2896.
Hovanec, T. A., L. T. Taylor, A. Blakis and E. F. DeLong. 1998. “Nitrospira- Like Bacteria Associated with Nitrite Oxidation in Freshwater Aquaria”. Applied and Environmental Microbiology Vol. 64, No. 1: 258-264.
Hunt, Philip, ”The magic of microbes”, Tropical Fish Hobbyist, januari 1997
Hylland, Patrik, Uppsala Af, “Fluidiserande sandfilter”, Ciklidbladet 7/97
Losordo, Thomas M.; Masser, Michael P.; Rakocy James E. “Recirculating aquaculture production systems: a review of component options”. Southern regional aquaculture center, SRAC, publ. no. 453
Nielsen, Alf-Jacob, Bergen Akvarieselskap “Biologisk nedbrytning”, Tidskriften Akvariet årgång 1982, nr 9, 10, 11 (artikelserie).

Internet
Barr Report, http://www.barrreport.com (medlemssajt)
Nordiska Ciklidsällskapet, http://www.ciklid.org
The sceptical aquarist, http://www.scepticalaquarist.com

Hilsen,

/P
Senast redigerad av 3 PatrikMalmo, redigerad totalt 10 gång.
End Of The World Party
(just in case)

MAF: http://www.malmoakvarieforening.se

Användarvisningsbild
Mayer
Donator
Donator
Inlägg: 1104
Blev medlem: 26 aug 2009, 10:59
Ort: Göteborg

Inlägg av Mayer » 09 feb 2011, 12:16

Bild
Det är bättre att fråga och verka dum, än att inte fråga och förbli dum!

Mollusken
Fullvuxen planta
Fullvuxen planta
Inlägg: 157
Blev medlem: 15 dec 2010, 22:17
Ort: Ljungskile

Inlägg av Mollusken » 09 feb 2011, 13:45

Intressant!

Användarvisningsbild
Mella
Fullvuxen planta
Fullvuxen planta
Inlägg: 130
Blev medlem: 24 mar 2008, 12:46
Ort: Göteborg

Inlägg av Mella » 09 feb 2011, 20:05

Helt Ok, detta är nog efterfrågad, en bra grund,, Att börja med att läsa igenom detta vid ex, familjens första akv köp, löser ev många frågor..

Bra Hilsen......
Det är nog inte så lätt!! , men jag tror att alla försöker ändå!!!!!

Användarvisningsbild
Triad
Admin & Donator
Admin & Donator
Inlägg: 3519
Blev medlem: 06 jun 2009, 12:34
Ort: Älmhult

Inlägg av Triad » 09 feb 2011, 20:10

Grymt!

Läste den på redbee för ett tag sen och funderade på att jag ville ha den här med.

=))

Användarvisningsbild
J.Yen
CO2 närd planta
CO2 närd planta
Inlägg: 182
Blev medlem: 07 okt 2009, 19:05
Ort: Oskarshamn

Inlägg av J.Yen » 09 feb 2011, 21:51

Suverän artikel för många nybörjare och mig själv.

Bra jobbat Patrik.

Användarvisningsbild
Niklas
CO2 närd planta
CO2 närd planta
Inlägg: 317
Blev medlem: 16 feb 2010, 17:53
Ort: Hällingsjö (Göteborg-Borås)

Inlägg av Niklas » 09 feb 2011, 22:14

Grym artikel! Lärde mig en ***** massa!
Då är det bara att skaffa en flytormbunke då;):P hehe!:D
"Hellre dåligt minne än dåliga minnen"

Mvh Niklas

Användarvisningsbild
PatrikMalmo
Hedersmedlem & Donator
Hedersmedlem & Donator
Inlägg: 2479
Blev medlem: 19 nov 2007, 08:34
Ort: Malmö

Inlägg av PatrikMalmo » 10 feb 2011, 09:19

Det är bara en grund, och har som sagt fokus mest på sjöciklider. Det saknas (finns lite mer skrivet om det på www.redbee.se) t ex info om räksäkra filter, yngelsäkra filter, bottenfilter och filtrering för växtakvarier. Det senare tycker jag är ett lite försummat område, brukar inte diskuteras särdeles om det. Optimal filtrering måste iaf ta hänsyn till syftet med akvariet, enligt mig.

Har även planer på en "Filtreringens DEF", det har dykt upp ytterligare saker som kan gås igenom. Kvävecykeln är t ex starkt förenklad, finns mycket mer att tilägga där.

Hoppas jag får loss tiden att utveckla ovanstående till att ingå i artikeln. Tänker mig något liknande en rubrik med "Filtrering vs syftet med akvariet". Några andra bra förslag? Lägger jag till något om bottenfilter så är det nära till hands att göra en liknande artikel om bottensubstrat. Otroligt många frågor kring det, tror det vore bra att ha en grund där också.

Hilsen,

/Patrik
End Of The World Party
(just in case)

MAF: http://www.malmoakvarieforening.se

Användarvisningsbild
Dennis@akvariefantast.se
CO2 närd planta
CO2 närd planta
Inlägg: 1327
Blev medlem: 23 jun 2010, 21:19
Ort: Veberöd
Kontakt:

Inlägg av Dennis@akvariefantast.se » 11 feb 2011, 00:37

det där med att stoppa ner en bit filtermatta ovanför en syrasten när det är grönvatten i burken var SJUKT effektivt .

fick grönvatten i en liten burk som jag skejpat lite i . . och jag testade det där med filtermatrial och luftsten . . . 3-4 dagar sen var grönvattnet väck . . j*kligt imponerad =)
Driver Hobbysidan Akvariefantast.se med en kompis.

- Pappa varför smakar inte körsbärstomaterna körsbär ?
Mirella 4 år

Antal W/kvm:312 W/m² (reff räknat 0,8)

Användarvisningsbild
PatrikMalmo
Hedersmedlem & Donator
Hedersmedlem & Donator
Inlägg: 2479
Blev medlem: 19 nov 2007, 08:34
Ort: Malmö

Inlägg av PatrikMalmo » 11 feb 2011, 08:57

Jepp, perfekta förhållanden för bakterierna!! Den varianten är det enklaste JBF som finns. Har märkt att alger har det motigare öht i de akvarium jag kör JBF. Trist nog sällan bra i växtburkar, man luftar ut CO2.

Hilsen,

/P
End Of The World Party
(just in case)

MAF: http://www.malmoakvarieforening.se

Användarvisningsbild
Dennis@akvariefantast.se
CO2 närd planta
CO2 närd planta
Inlägg: 1327
Blev medlem: 23 jun 2010, 21:19
Ort: Veberöd
Kontakt:

Inlägg av Dennis@akvariefantast.se » 12 feb 2011, 15:01

funderar . . borde det kunna funka med en bit filtermatrial som ligger i draget av en cirkpump med . . har fått en del udda alger nu precis i ett 112liters . ( se länke http://www.plantswap.se/forum/viewtopic ... highlight= )
den beter sig mycket underligt och verkar trivas bättre sedan jag ökade cirkulationen med 2000l/h.
burken och bottensubstratet är nytt men ytterfiltert har gått i en annan burk tidgare så det hade gott om smarriga bakterier . . kanske för mycket smarriga bakterier
Driver Hobbysidan Akvariefantast.se med en kompis.

- Pappa varför smakar inte körsbärstomaterna körsbär ?
Mirella 4 år

Antal W/kvm:312 W/m² (reff räknat 0,8)

Användarvisningsbild
PatrikMalmo
Hedersmedlem & Donator
Hedersmedlem & Donator
Inlägg: 2479
Blev medlem: 19 nov 2007, 08:34
Ort: Malmö

Inlägg av PatrikMalmo » 12 feb 2011, 20:19

Nja... saker som ligger i draget från filtret är ofta något helt annat än det som ligger i draget från en luftpump. _Från_ ett normalt innerfilter kommer syrefattigt, CO2-rikt vatten. Inte alls samma grej som bubblorna från en luftpump. Rätt enkelt att kolla, kör man ett normalt innerfilter mot en ruta så brukar man se en bra algodling runt stället där strömmen kommer. I mitten brukar det vara rent, likaså en bit utanför. Med luftdriven cirkulation ser man inte detta lika tydligt. Well, i korthet säger jag luftdrivet filter med filtermatta i ytan. Bra grej för nitrifieringen. Vill du uppnå något annat kan det vara kontraproduktivt.

Hilsen,

/P
End Of The World Party
(just in case)

MAF: http://www.malmoakvarieforening.se

Användarvisningsbild
Dennis@akvariefantast.se
CO2 närd planta
CO2 närd planta
Inlägg: 1327
Blev medlem: 23 jun 2010, 21:19
Ort: Veberöd
Kontakt:

Inlägg av Dennis@akvariefantast.se » 12 feb 2011, 21:19

njaä . . detta är ju bara en koralia wavemaker inget innerfilter. . men visst jag förstår tankegången. Vet inte riktigt vad som triggat dessa alger , kör med kattsand i botten och växterna jag stoppade i var hyfsat fria från alger och jag hade tvättat växterna innan med . .
nåja . . låter det växa och ser om det blommar ut med mina regelbundna vecko-vb.
kan ju vara nått ämne i kattsanden som behöver " ätas " upp innan dessa alger blommar ut.
Driver Hobbysidan Akvariefantast.se med en kompis.

- Pappa varför smakar inte körsbärstomaterna körsbär ?
Mirella 4 år

Antal W/kvm:312 W/m² (reff räknat 0,8)

Användarvisningsbild
PatrikMalmo
Hedersmedlem & Donator
Hedersmedlem & Donator
Inlägg: 2479
Blev medlem: 19 nov 2007, 08:34
Ort: Malmö

Inlägg av PatrikMalmo » 13 feb 2011, 07:19

Oki, att lägga filtermatta i draget från en cirkulationspump funkar nog bra, ingen filterprocess innan. Matas bara på med nytt vatten.

Hilsen,

/P
End Of The World Party
(just in case)

MAF: http://www.malmoakvarieforening.se

Användarvisningsbild
Dennis@akvariefantast.se
CO2 närd planta
CO2 närd planta
Inlägg: 1327
Blev medlem: 23 jun 2010, 21:19
Ort: Veberöd
Kontakt:

Inlägg av Dennis@akvariefantast.se » 13 feb 2011, 12:19

okej . kan helt klart vara värt att testa tillsammans med att öka växtmassa tillfälligt med hornsärv .
har tillsammans med deffen konstaterat att det är en kombination av kiselalger och trådalger jag fått.
Något han tydligen haft ett antal gånger i just nystartade kar så jag tar till varenda kombination jag kan komma på i nuläget !
Driver Hobbysidan Akvariefantast.se med en kompis.

- Pappa varför smakar inte körsbärstomaterna körsbär ?
Mirella 4 år

Antal W/kvm:312 W/m² (reff räknat 0,8)

Skriv svar

Återgå till "Teknik, DIY, tips & trix"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 2 och 0 gäster